Nu gör vi såhär

Klagomål har förts fram om att jag uppdaterar alldeles för lite. Och jag håller med - sånahär pauser kan verkligen inte få godkänt! Tyvärr vet jag inte riktigt vad jag skall skriva om. Allt känns banalt, självcentrerat, tillgjort. Så nu gör vi såhär: jag tar tag i en bildutmaning. Det må vara så vecka 5 och alla bloggar jag läser har lagt upp och genomfört samma utmaning för länge sedan, men det får vara så då. Under de närmaste veckorna kommer bilder under dessa rubriker att dyka upp:

1a bilden: Några du umgås väldigt mycket med.
2a bilden: En bild på dig själv.
3e bilden: En bild på någon i din familj.
4e bilden: En bild på något som gör dig glad.
5e bilden: En gammal bild på dig själv.
6e bilden: En bild på ditt syskon.
7e bilden: En bild som du aldrig lagt upp.
8e bilden: Någon i din släkt.
9e bilden: En bild på din favoritplats.
10e bilden: En person du kan berätta allt för.
11e bilden: En bild på din vardag.
12e bilden: En bild från ett ställe du älskar.
13e bilden: En bild som påminner dig om gamla tider.
14e bilden: En bild på barndomsvänner.
15e bilden: En bild på dig själv.
16e bilden: En ovanlig bild.
17e bilden: En bild på din fritid.
18e bilden: En bild som du är nöjd med.
19e bilden: En bild på dina närmaste.
20e bilden: En person som alltid ställer upp för dig.
21e bilden: En bild på en tid du saknar.
22e bilden: En bild från i somras.
23e bilden: En bild som gör dig glad.
24e bilden: En person som alltid gör dig glad.
25e bilden: Någon/några som du alltid har roligt med.
26e bilden: En bild som du alltid skrattar åt.
27e bilden: En tokig bild.
28e bilden: Den nyaste bilden på dig själv.
29e bilden: Någon du aldrig kommer släppa taget om.

Daniel, är du nöjd nu?

Jag kan trösta dig älskling

Med anledning av att Lovisa Nyström i veckan spelade i Helsingfors tillsammans med Säkert!, ger jag er en kväll som denna något av det finaste som jag sett på YouTube.

Kanske är det lugnet i framträdandet - inga yviga gester, inget spektakel. Eller så är det lugnet i sången, känslan av att något skulle brista ifall hon skulle försöka ta i lite mer. Eller så är det, som det nästan alltid är, en blandning av allt det och ännu mer.

Bilderna

I dag har jag varit inne i ett mörkrum och för första gången framkallat en filmrulle själv. Detta är en av bilderna som det resulterade i:

Jag måste öva lite ännu.

Ryssfesten

Vad gör du nu för tiden, varför hör du aldrig av dig? - del 2

(Bilderna är tagna av Daniel.)

Vad gör du nu för tiden, varför hör du aldrig av dig? - del 1

Soliga söndag

I och med väderleken har jag i dag också gått vidare med undersökningen av hur man skall göra för att klä sig snyggt i jättekalla temperaturer (utan att frysa rumpan av sig) och det var under detta studium som den plötsligt uppenbarade sig - färgkombinationen som Ulrika 8 år kunde ha dödat för:

Drowning Beautiful

Drowning Beautiful

Två saker jag kommer att tänka på under vinterdagar som den här

1. Arjeplog.

2. Att det är svårt att klä sig lika snyggt (utomhus alltså) som de eleganta människorna på olika streetstyle-sidor när man bor såhär högt upp i norr. Utebyxor känns liksom aldrig riktigt fashionabelt.

Ryan

På senaste tiden har jag råkat se ganska många filmer med Ryan Gosling och jag måste säga att det i honom finns en stark kandidat ifall det av någon outgrundlig anledning inte skulle funka mellan mig och Zach Condon. Men jag vet, att det inte skulle funka mellan oss faller ju på sin egen orimlighet.

Via weheartit

Vissa morgnar är det helt okej att vänta med att stiga upp i ett par timmar och istället bara ligga kvar i sängen och titta på TED. I dag var en sådan morgon.

#sakersomaldrigblirtråkiga

Voice-overs på naturfilmer.

Tommy K, en kille att lita på

Så var förkylningen här och krafter för att göra något annat än att halvligga i soffan och spela Angry birds är obefintliga. Vi tar en skämslåt till, det funkade ju igår.

Diskussionen har funnits på tapeten ett tag nu, men ännu har ingen sammanställt alla användbara uttryck och därför ser jag det som min plikt att härmed presentera min fullständigt objektiva lista på.. (trumvirvel):

De fem fulaste sakerna att kalla sin partner!

För spänningens skull börjar vi nerifrån, så på femte plats:

"Kärringen"

En gammal beprövad klassiker. Ger säkra machopoäng i grabbgänget, men visst har det en nedvärderande klang? Och ja, jag vet - ordet kärring kommer egentligen från kär-ing, någon man håller kär, blahiblaha.. Säg vad ni vill, jag tycker ändå inte att det låter så särskilt kärleksfullt.

Fjärde plats:

"Regeringen"

Inget beslut kan tas om det inte lagts upp i form av en motion inför regeringen först. Annars blir det ett sjuhelvetes liv, det vet ju vem som helst.

Och så har vi nått pallplatserna - tredje plats:

"Bromsklossen"

Tänk er lyckan i att vara någons alldeles egen bromskloss! Att få vara den där som kärleksfullt - men bestämt - ser till att pojkvännen hålls borta från allt som kan tänkas vara roligt. Åh, en dag, en dag..

Spänningen stiger! På andra plats:

"Mannen"

Höga fulhetspoäng. När en kvinna benämner sin partner som "Mannen" låter det som om hon skulle prata om någon som är ute i skogen och klubbar ner bufflar för att sedan grymtande återvända till grottan där hans kvinna troget väntar. Tycker jag i alla fall.

Och så är vi framme vid första platsen! (Trumvirvel igen)..

"Hålet"

Motivering överflödig.

Och till sist några bubblare som inte fick plats på denna lista, men som ändå förtjänar ett omnämnande: "Högkvarteret" och "Ankaret".

Nästa vecka: De fem finaste sakerna att kalla sin partner.

(Alla bilder är hittade på internet.)

Tröttheten

parheleon

Nej nu! Dags att smälla på en skämslåt och möta diskbänken!

En liten bit augusti en lördagskväll i januari

En fin bild som Daniel tog under Konstens natt då vi var ute och spelade på och med balkanbilen.

Och Sara, angående ett tidigare inlägg: Nej, vi är inte ledsna och vi går inte omkring i Jakobstad och gråter ohämmat; det jag skrev om var bara en workshop som vi haft i veckan och som var väldigt känsloframkallande och -tillåtande. No need to worry - allt är bra!

Tio bilder till som blev över (de sista)

Torsdagstacksamhet

Nej, nu skall jag inte vara irriterande kristet lycklig och skriva ett gråtmilt inlägg om hur tacksam jag är över hur mitt liv ser ut. Men! Nog har man det bra när man har medstuderanden tuffa nog för att kunna ha två dagars gråtfest tillsammans med dem och tillsammans sitta och lipa till även de smörigaste av låtar. Osedvanligt förlösande.

Nu blir det veckans sista vikarierande, sedan är det fredag hela helgen!

Tio bilder som blev över