onsdag 3 november 2010

Om det svåra i att ta sig själv i kragen

Mitt samvete i augusti: - Ulrika, nu skall du skriva klart ditt slutarbete.

Jag: - Jo, jo! Det skall jag! Men det är ju inte som att det är bråttom ännu...

Mitt samvete i september: - Ulrika, nu måste du ta tag i slutarbetet.

Jag: - Lugna puckar! Nemas problemas, det är ju så gott som klart! Jag får det färdigskrivet på typ en dag.

Mitt samvete i oktober: - Ulrika Lovisa Maria, nu måste jag säga till på skarpen! Få det skrivet nu!

Jag: - Lalalalalaaa... (Håller händerna för öronen).


Nu är det november och jag har faktiskt tagit mig i kragen lite grann. Fast egentligen har jag en känsla av att jag borde satsa på att stänga in mig någonstans där det inte finns några distraktioner (och där det framför allt inte finns internetanslutning!) och bestämma att jag inte får släppa ut mig själv innan jag skrivit klart. Ja, så borde jag verkligen göra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar